05
Apr
09
de går med tistlar i sin hand
De går med tistlar i sin hand
De går
tistelgång
modern låter sig inte bevekas
rosenhöjd
blå port månadsrening
de yngsta mot orienten
03
Apr
09
Tvekan första dagarna i april
I den kupade bronshanden
fenomenal i sin magnumstorlek och i sin avlägsna väldighet: en grön grotta, slembeklädd
efter sekel av fuktavlagringar från de omgivande, ständigt sprutande strålarna. I grottan en
liten sjö vars botten är fem åsar där sötvattensanemoner söker alger med fina trådar.
Stadens lyktljus tränger inte in, djuren utan ögon trivs och växer, blir urgamla här i brist på
självkritik och hot, ovetande om staden.
(dess högskoleprov, dess västtrafikkontor, dess beroendekliniker,
dess sexualvaneundersökningar, dess långlördagar)
Så hemliga är de blinda djuren att sinnesorganen har simhud och det gröna mörkret är
omutligt i sin hydda. Staden säger god natt och säger god morgon men de märker det inte.
De blinda djuren ler sina inre leenden utan tänder men staden bryr sig mest om sig själv och
sitt yttre.
I sin syrefattiga jätteskål växer de blinda djuren ytterst sakta. Stadens övervakningskameror
förmår inte registrera deras hudlöshet.
Djuren utan ögon vattensvävar i tystnad.
Mjuka mot metall.
